En Blekt Blondin

Yo!

Börjar med undanflykter. Thats me! Jag har under veckan skrivit två långa inlägg... Eller iallafall börjat skriva massa, gått iväg en sväng och senare sett Tilde sitta och spela på datorn... och allt försvunnit. GRRRRR! Vid det andra tillfället blev jag så himlans less så jag tänkte aldrig mer NÅGONSIN skriva ett inlägg!

NU är jag här iallafall... och jag kommer att skriva fler inlägg...

Nu är min nya lya helt spikad! Har inte skrivit på kontraktet ännu, men det är helt klart och det är bara underskriften av mig som saknas, så det blir göttans! Flyttar 12/12! Underbart! Men det är galet mycket nu med allt. Mycket överallt med allt och packa måste jag visst också göra.

Över till annat...


För några år sedan när jag bodde i mitt lilla rosa radhus i Nora, knackade en söt tjej på dörren en dag. Tjejen presenterade sig som C och tårögd frågade hon om hon kunde få komma in och prata med mig.

Jag hade då varit ihop med en kille  fram och tillbaka under en tid. Eftersom han pluggade borta på veckorna sågs vi inte alltför ofta och han gjorde slut några gånger... MEN han dök upp titt som tätt och spelade på mina känslor. Varje gång han kom till mig, var vi tillsammans igen och allt var rosenrött. Jag var nerkärad i honom helt enkelt.... och han lovade mig alltid guld och gröna skogar. Just vid denna tid hade vi spånat på en utlandsresa i några veckor, men jag fick ingen barnvakt och han reste bort själv...

Jag och tjejen gick in i mitt kök. Hon började gråta hysteriskt och berättade sin historia. C hade under en längre tid haft ett förhållande med samma kille som jag. Hon ville veta om vi hade varit på Mallorca föregående vecka. Hon hade inte kunnat resa bort med honom pga... en komplicerad abort... Hon kunde inte, pga en abort som han har skuld i!  Den andra på en kort tid. Fy fan, och då frågar han mig. Fy fan. Vi bara satt och grät i varandras armar. Så jävla lurade. Förbannade. Vi satt med våra almenackor och kartlagde hans spel. Han åkte mellan oss båda. Usch! Jag ringde upp snubben från min hemtelefon och han svarade som vanligt med ett HEJ åhhh vad jag saknar dig. Jag var så förbannad så jag bara kokade och frågade honom hur han trodde att C mådde?! Han blev helt stum och visste inte vad han ska säga. När jag frågade varför han inte stöttat henne genom aborten skrattade han bara till. Helt känslokall. Jag räckte telefonen till C och vi fick vår seger! Snacka om att han måste känts sig underlägsen!!!  

Tack C för att du kom hem till mig den där dagen. Annars kanske den här skiten fortfarande pågått...
NU är vi vänner och hon är en underbar människa!

Inga mer såna karlar i livet tack! Ligger lågt med snubbarna nu ett tag!


Puss so long


E